Större delen av den här boken läste jag under en lång rast på jobbet. Jag var så kallsvettig när jag började jobba igen att jag var tvungen att tvätta händerna för att de var alldeles fuktiga… Ändå är jag så glad att jag läste den!
”Imamens dotter” handlar om Hannan Shah (hon byter senare namn till Hannah) som är dotter till den islamiska ledaren på hennes gata i England. Hon är fyra år när boken börjar, och det märks att det är ett barns berättelse när hon berättar om vardagshändelser och hur hon ser på saker och ting. Hon berättar också om hur hennes pappa ses som en vis och from man, men att han i hemmet är någon helt annan. Hon berättar om hur hon försöker trösta sin mamma som ligger på golvet efter att pappan har slagit henne för att han ansåg att något hon hade gjort inte var tillräckligt bra. När Hannah en dag ställer sig i vägen och skyddar sin mamma så räddar hon visserligen henne, men hon sätter istället sig själv i klistret. I många år efter det misshandlas och utnyttjas Hannah av sin pappa på alla möjliga vis och lever ständigt under hotet om att bli ihjälslagen om hon säger något till någon. När Hannah får reda på att hennes familj planerar ett bröllop mellan henne och en man i Pakistan som hon aldrig har träffat får hon panik och flyr.
Det är en underbar men samtidigt fasansfull berättelse. Pappans beteende är fruktansvärt och vidrigt, men det är fascinerande att se hur Hannah kämpar på och reder ut sin situation. Det var också intressant att se hur förvriden bilden av världen kan vara bara för att man har växt upp på ett visst sätt. Hannah beskriver i boken hur pappan framstår som allvetande och upplyst bland sina bekanta, men att han antagligen inte ens vet vad det egentligen står i Koranen som han ständigt refererar till eftersom han har lärt sig den utantill på arabiska. Ett språk han inte talar.
Boken hjälper mig på något sätt att lite mer förstå hur det kan ha blivit så galet inom vissa islamska släkter, där kvinnor gifts bort till kusiner eller andra släktingar som de oftast aldrig har träffat. För deras föräldrar är uppvuxna med att det är så det ska gå till och att det är så det står i Koranen att det ska gå till, men om man faktiskt läser den står det ingenstans att ens föräldrar ska arrangera giftermålet. Det var en otroligt läsvärd bok, men första halvan är extremt tung och jobbig. Jag förstår att vissa läsare kanske skulle ge upp och lägga ifrån sig boken under första halvan för att det är alldeles för jobbigt att läsa, men tar man sig förbi den får man se hur Hannah växer upp och lär sig av det som har hänt. Man får se hur hon utvecklas och hur hon börjar hjälpa andra i samma situation.
Bokkammaren 